Tänder

vita_tander_leendeSå gott som alla har ibland besvär med tänderna, såsom ilningar, missfärgningar eller hål. Besvär med tänderna är ofta kopplad till kosthållning och löpande tandvård. Den här kategorin innehåller information om olika besvär med tänderna.

Här finns information om karies, tandlossning, missfärgningar, tandvärk, ilningar, frätskador, tandsten och visdomständer, samt tips och råd om hur de olika besvären kan behandlas.

 

Ämnesområden i kategorin Tänder:

Frätskador på tänderna
På alla tänder finns ett lager som kallas emalj som skyddar tanden mot skador. Emalj är kroppens hårdaste vävnad, men den kan ändå brytas ner om man missköter tandhygien eller kost. Med åldern försvinner ofta en del emalj, speciellt på de ytor som används när man tuggar.

Det är emaljen som drabbas hårdast vid frätskador på tänderna. Problem med tänderna på grund av frätskador på emaljen är något som kan drabba alla, oavsett ålder.

En tandläkare kan enkelt se om det finns frätskador på emaljen, men man kan också se vissa tecken själv, tänderna kan till exempel börja gulna. Om tänderna börjar förändras på något annat sätt, till exempel om ytan på tanden blir matt eller liknande så kan detta också tyda på frätskador. Ilningar eller andra obehag kan också vara symptom på att emaljen är skadad. Det finns saker att göra själv för att minska sina frätskador, men är obehaget stort bör man alltid gå till tandläkaren.

Hål i tänderna (karies)
Karies är ett annat ord och en mer allmän benämning för att få hål i tänderna. Att drabbas av karies betyder att olika syror luckrar upp emaljen som skyddar tanden. När tanden är oskyddad blir angreppet allvarligare och kan skapa hål i tanden.

Det går ibland att se om det finns risk för karies på tänderna. Vita fläckar är ett av de första tecknen på att emaljen kan vara skadad och drabbad av karies. Senare kan man även få svårare och obehagliga besvär av sin karies, om man inte får bukt med problemet innan det blir hål i tanden och inte bara i emaljen.

Resultatet av ett hål i tanden kan bli ganska stort. Söker man inte hjälp för problemet med hål i tanden så kan det gå så långt som till en infektion i käken.

Det är oftast på svåråtkomliga ställen som det uppstår problem med karies. Om tandborsten inte kommer åt eller om man har en felaktig teknik så kan detta vara en riskfaktor.

De flesta som drabbas är äldre, även om yngre personer nu drabbas mer på grund av dåliga matvanor. Äldre som tar medicin som orsakar muntorrhet är främst i riskzonen då saliv hjälper till att hålla rent och neutralisera syra. Äldre personer har också generellt fler lagade tänder och vid dessa fyllningar kan det också vara svårt att hålla rent.

Ilningar i tänderna
Ilningar uppstår när man äter eller dricker något kallt. Med ilningar i tänderna eller isningar som det också kallas, menas att man får ont i tänderna till exempel när man äter eller dricker något kallt. Smärtan kommer ofta väldigt plötsligt och går över ganska fort.

Om det ilar i en tand när du äter något kallt eller dricker något varmt kan det bero på att du slarvat med munhygienen, att tänderna är överbelastade eller till och med att att du borstat dem för intensivt. Hela tanden kan drabbas av isningar och ilningar, men tandhalsarna är ofta extra utsatta eftersom det där inte finns någon emalj som skyddar.

Ilningar minskar med åldern
Ilningarna kan ha många olika orsaker, till exempel att man har fått hål eller sprickor i tänderna. De kan också bero på att man borstar tänderna på ett felaktigt sätt och därmed fått skador på tandköttet som gör att tandroten har blottats. Tandbenet, dentinet, blir tjockare med åren och skyddar nerverna i tänderna bättre ju äldre man är. Därför är ilningar vanligare när man är yngre och i medelåldern.

Missfärgade tänder
Fina tänderTändernas emalj är vit
Tändernas färg är olika från människa till människa. Tänder mörknar också med tiden. Emaljen är normalt det som är vitast på tanden. Under denna finns dentinet, som är mer färgstarkt. Eftersom emaljen är genomskinlig är det alltså främst dentinets färg som reflekteras och det som bidrar till tandens färg. Om dentinet är kraftigt gult upplevs alltså hela tanden som gul.

Ytlig missfärgning av tänder
Tandfärgen påverkas av dryck och mat. Många vet att rödvin, kaffe och tobak orsakar missfärgningar. För ytliga missfärgningar kan en tandläkare eller tandhygienist ta bort dem genom att putsa tänderna.

Djup missfärgning av tänder
Färgämnen från mat och dryck kan också ge en djupare missfärgning. Ibland kan dessa färgförändringar även bero på att pulpan inuti tanden har skadats eller dött. I båda fallen kan då en blekning vara en lösning för att få tanden, eller tänderna, ljusa och vitare igen.

Färgen på tänderna förändras med tiden
Emaljen är hård och tät men kan trots detta kan det uppstå mikroskopiska sprickor där färgämnen kan tränga in. Med åren är det naturligt att tänderna antar en mörkare färg.

Ibland kan även tandköttet dra sig tillbaka och blottar då den del av rotytan som består av dentin. Tanden kan då se gulare ut vid tandhalsen. Denna del av tanden är tyvärr ofta svårt att bleka. Det kan finnas annan hjälp som man får tala med en tandläkare om vad man kan göra.

Gula tänder beror ofta på att tänderna har blivit missfärgade av ämnen utifrån under en längre tid t.ex. te, rökning eller snus.

Tandgnissling
Tandgnissling kan bero på stress eller oro. Ibland kan det räcka med att få reda på anledningen till varför man vaknar med värk för att sluta gnissla eller pressa tänder. Värken har ju tidigare varit ett orosmoment, som i sig kan ha ökat benägenheten att gnissla. Om tandgnissling beror på stress är naturligtvis bäst att försöka sluta stressa och hitta orsakerna till varför man stressar.

Stress är oftast förklaringen till att man pressar tänder på dagen. Stress kan också störa sömnen och indirekt bidra till att man gnisslar eller pressar tänder på natten. Att minska stressen i vardagen är en effektiv åtgärd för att kunna minska tandgnisslande och tandpressande. Försök att ta reda på vilka situationer som är upplevs som stressande för dig och vad du kan göra för att förändra dessa.

Tandgnissling på natten, när man sover är svårare att aktivt försöka ändra. Det som oftast gäller då är att man ett enkelt skaffar sig en bettskena. Enklare bettskenor går att köpa på apoteken eller på nätet men för att få en riktigt bra bettskena som är anpassad  efter ens käke så skall man helst besöka en tandläkare angående detta.

Sjukgymnastik och smärtlindring kan behövas
Behandlingen med bettskena kan ofta kompletteras med rörelseträning. Har man har spänningar i nack- och skuldermuskler kan man, förutom tandläkarbehandling, behöva en behandling hos en sjukgymnast. Har man mycket ont kan värktabletter och inflammationsdämpande mediciner även vara till hjälp under en kortare tid. Akupunktur har visat sig haft en god effekt, speciellt på långvariga smärtor i käkmuskler. Akupunktur kan även ha samma effekt på smärtor som en bettskena.

Hos barn kan tandgnissling och tandpressning förekomma både i vaket och sovande tillstånd. Det är ofta ett helt normalt och övergående fenomen som hör ihop med barnets intensiva utveckling och dess förmåga att hantera alla olika saker som händer i dess dagliga liv. Denna typ av tandgnisslande är starkt förknippad med barnets drömsömn och liknar sömnprat.

Tandlossning
Tandlossning är en situation då tanden lossnar från de naturliga fästen den har i munnen. Det finns olika orsaker som kan ligga bakom att tänderna lossnar och många av dem kan man själv påverka. Det är inte heller säkert att tänderna lossnar om man upptäcker problemen i tid.

Att få problem med tandlossning är något som inte händer direkt. Det krävs en lång period av misskötta tänder och slarv med att besöka tandläkare eller tandhygienist för att man slutligen ska förlora tänderna. Brist på bra munhygien är ett första steg mot tandlossning.

Tandlossning kan också kallas parodontit. Detta namn beskriver egentligen inflammationen som är orsaken till att tänderna lossnar. Det är sällan parodontiten blir så allvarlig som fullt utvecklad tandlossning och därför nämner man oftast bara inflammationen i sig och tandlossning som ett resultat av den.

Den inflammation som är det första tecknet är den i tandköttet, som sedan sprider sig och blir allvarligare. Inflammationen orsakas av bakterier och kan gå så långt som till käkbenet, där tanden har sitt innersta fäste. När tandköttet blir inflammerat så har det lätt för att börja blöda, något som många upplever vid tandborstning. Detta kan vara en första varningssignal men också en första chans att åtgärda problemet innan det utvecklas till tandlossning.

Tandolycksfall
När man råkar ut för ett tandolycksfall så betyder det att man skadat en eller flera tänder på något sätt. Detta kan drabba både barn och vuxna. Att man faller, får något på sig eller på annat sätt slår i tänderna kan göra att man skadar sig på tänderna.

Ett tandolycksfall behöver inte betyda att man slagit ut hela tanden, det räcker att man tappat en bit av den som man vill sätta tillbaka. En tandläkare brukar kunna bedöma risken för framtida problem om man väljer att inte sätta tillbaka en bit man slagit ut. Det finns också olika tillvägagångssätt när man reparerar en skadad tand beroende på hur stor bit mans slagit ut.

Barn som skadar en eller flera mjölktänder är inte så allvarligt som om det är skador på de permanenta tänderna. Hur allvarlig en skada är beror också på hur stor del av tanden som skadas. Ett barn som skadar tänderna bör alltid åka till tandläkaren för bedömning av skadan.

Tandsten
Tandsten är en kalklagring som man bör ta bort vid besök hos tandläkaren. Det finns olika sorters tandsten, en som bildas även i en frisk mun och sådan som bildas där tandköttet är inflammerat. Bildas tandsten i inflammerade tandköttsfickor så är det möjligt att detta kan orsaka tandlossning i ett senare skede.

Den tandsten som bildas i en frisk mun kallas salivsten och den som bildas kring inflammerade områden i tandköttsfickorna kallas serumsten. Vanlig salivsten bildas främst av plack, vilket är avlagringar på tanden. Plack är beläggning av bakterier som bildas på tänderna och som man ibland missar att få bort vid borstning. Placken som sitter närmast tandköttet brukar vara det lättaste att missa om man borstar tänderna, speciellt om man har fel teknik.

Om placken får sitta kvar så kommer den i kontakt med mineraler i saliven och då kan det bildas salivsten. Detta sker ofta i närheten av de stora spottkörtlarna eftersom att salivmängden är störst här. Salivstenen börjar först som en ljus massa som blir mörkare i färgen med tiden. Det är också möjligt att den missfärgas av det man äter och dricker.

Serumsten har redan från början en mörkare färg än vad salivstenen har. Serumsten kan bildas som ett nästa steg efter salivsten. Salivsten som sitter nere vid tandköttet gör till slut detta område irriterat och rött. Detta kan skapa en inflammation i tandköttet, vilket är grogrunden för serumsten. På grund av att serumsten bildas i tandfickorna så kan man ha problem med att själv upptäcka detta problem.

Tandvårdsrädsla hos barn
Att ha tandvårdsrädsla betyder att man känner mer än bara det lilla obehag många andra känner inför ett tandläkarbesök. När man har tandvårdsrädsla eller tandläkarskräck så påverkas ofta individen på ett starkare sätt och obehaget kan vara väldigt kraftigt.

Det finns barn som lider av tandvårdsrädsla utan att ge ordentliga symptom på detta, till exempel barn som är väldigt blyga. Dessa barn är svårast att nå eftersom att de helt enkelt bygger upp sin rädsla. Andra barn kan visa symptom på stress. Barn som helt enkelt vägrar gå med på besök eller behandling är heller inte ovanligt. Om barnet är väldigt ungt kan det ha svårt att få fram i ord vad det är som skrämmer dem eller vad de uppfattar i situationen.

Tandvårdsrädsla hos barn liknar på många sätt den som vuxna har. Den största skillnaden är att man inte kan behandla rädslan hos ett barn på samma sätt som hos en vuxen. Är barnet litet kan det vara svårare att resonera, även som form av behandling och det är lätt att förlora tålamodet med barnet.

Tandvårdsrädsla hos vuxna
Tandvårdsrädsla eller tandläkarskräck som det också kan kallas betyder att man upplever extremt obehag vid situationer inom tandvården. Även om många människor upplever ett mindre obehag av att gå till tandläkaren och genomgå behandlingar så är det inte många som har tandvårdsrädsla. Ca 5 % av befolkningen har det som man menar är tandvårdsrädsla.

De vuxna som är drabbade undviker ofta helt att gå till tandläkaren, eftersom man själv kan göra det valet. Tyvärr blir det ofta så att om man slutar gå till tandläkaren så har man mindre insyn i vad som händer med tänderna. Det kan sluta med att tänderna blir väldigt dåliga på grund av att man undviker att gå till tandläkaren. Detta blir en cirkel av onda ting, rädslan som gör att man undviker tandläkaren och undvikandet av tandläkaren som ger dåliga tänder. När man väl går till tandläkaren måste det kanske göras fler och mer obehagliga ingrepp än om man gått regelbundet, vilket bara spär på rädslan.

Det finns en risk att man inte får behålla sina egna tänder om man undviker kontroller och behandlingar hos tandläkaren för länge, speciellt om man vet att man har besvär med dem.

Tandvärk
Tandvärk är en ihållande värk i tanden eller i käkområdet ofta orsakat av en inflammation. Symptomen börjar ofta som ilningar och det är så man tydligast märker problemet innan värken kommer. Att man får ilningar i tänderna, främst vid kontakt med kyla, kan tyda på skador på emaljen. Känsligheten för kyla kan sedan sakta men säkert försvinna och ersättas av värk.

Desto längre man väntar med att få hjälp, ju svårare kan inflammationen bli och behandlingen kan bli både svårare och dyrare. Även om problemet har funnits länge så är det aldrig någon fara för livet, men försämrar avsevärt livskvalitén. Värken i sig är jobbig för personen att utstå eftersom den kan komma varje gång man äter eller dricker och kommer i kontakt med både varm och kall föda.

Värk i tänderna kommer då ofta från en inflammation i pulpan, som finns inuti tanden. Pulpan skyddas vanligtvis av emaljen, men om denna skadas så är pulpan i ett utsatt läge. Det kan också vara så att tandköttet kring en tand är inflammerad och skapar denna värk. I värsta fall går inflammationen så djupt att den sätter sig i käkbenet där tanden sitter.

Andra orsaker kan också finnas, till exempel att man gnisslar tänder, men en inflammation är det vanligaste problemet. Man bör alltid undersöka varför man har tandvärk eftersom att det kan finnas andra skäl till värken än en inflammation.

Visdomständer
Eftersom att visdomständerna brukar komma upp som de sista nya tänderna hos vuxna i 20-års åldern så kan de orsaka en del olika problem. Alla människor är utrustade för att få fyra stycken visdomständer, men det är inte ovanligt att man saknar en eller flera.

I modern tid så har visdomständerna förlorat sin betydelse, förr var maten man åt mer svårtuggad. Numera ger visdomständer främst upphov till bekymmer, främst på grund av att de sitter längst bak i munnen.

Värk i visdomständerna behöver egentligen inte sitta i själva tanden. Sitter smärtan i tanden kan det precis som med andra tänder bero på hål eller början till detta.

Det är inte alltid säkert att problem med visdomständerna orsakar smärta där, det är också möjligt att få ont i käken. Visdomständerna kan också komma upp för långt fram, under rotdelarna på tanden framför och orsaka skada på denna.

Den vanligaste orsaken till smärtan kommer från det kringliggande tandköttet. Det kan också vara så att den klämmer eller skaver mot tandköttet eller andra tänder i munnen. Dessa olika situationer kräver olika omfattande behandling och kan också variera i hur ont det gör.